fredag 23 maj 2014

HUR STRAM ÄR FÖRSÄKRINGSKASSANS PRÖVNING AV SJUKSKRIVNING

Den förra Socialförsäkringsutredningen, med Anna Hedborg som särskild utredare, framhöll i sitt slutbetänkande 2006 (Mera försäkring och mera arbete, SOU 2006:86):

Att studera hur sjukskrivningar i praktiken har hanterats i Sverige blir i stor utsträckning en studie i misslyckanden. Det största misslyckandet är resultatet – ett sjuktal i världstoppen som följer arbetsmarknadsläget snarare än sjukligheten och en i över trettio år stadigt stigande permanent utslagning. Vi finner också en misslyckad styrning. Trots, eller möjligen på grund av, mycket detaljerad lagstiftning tycks samtliga inblandade aktörer ofta nonchalera gällande regler och påbud.”
Utredningen konstaterade i sin diskussion om skaderegleringen att ”trots det strama regelverket är det över huvud taget ovanligt att bli nekad ersättning eller att få den ifrågasatt.”
Sedan dess har sjukförsäkringens regler ytterligare stramats upp med tidsgränser, maximerad ersättningstid, försäkringsmedicinskt bedömningsstöd för sjukskrivningstider vid olika diagnoser osv.
Frågan är om alla förändringarna har inneburit en stramare skadereglering. I debatten om sjukförsäkringen får man intrycket att Försäkringskassan numera ofta ifrågasätter och överprövar den sjukskrivning som läkarna rekommenderar i sjukintygen. Formellt sett är det Försäkringskassan som beslutar om rätten till sjukpenning vid nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. Läkarintyget är ett centralt underlag för Försäkringskassans beslut men kassan använder också andra underlag, som exempelvis uppgifter från den enskilde i ansökan om sjukpenning.
Försäkringskassans har i sina uppföljningsrapporter visat att det bara är några enstaka procent som får avslag på sin ansökan om sjukpenning. En uppgång i andelen avslag inträffade åren efter det att de nya reglerna i sjukförsäkringen infördes 2008, men sedan 2010 minskar andelen och låg 2013 på ungefär samma nivå som före reformerna.
Det är också mycket ovanligt att en sjukpenning som beviljats dras in av Försäkringskassan. Efter reformerna 2008 ökade andelen personer med sjukpenning som fick ersättningen indragen från ca 0,8 % till som mest 3 %, men därefter har indragningarna fallit till nästan samma nivå som före reformerna. Uppgången kan delvis bero på en omläggning av statistiken.
Avslag och indragningar av sjukpenning januari 2008 – mars/april 2013

 
Klicka för större bild
Källa: Försäkringskassan
Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, har undersökt om läkarnas bedömning av arbetsförmågans nedsättning, sjukskrivningstider m.m. för sjukfall som beviljats sjukpenning överensstämmer med den bedömning som Försäkringskassan gör.
I de flesta ärenden gör Försäkringskassan (och den sjukskrivna) samma bedömning av arbetsförmågans nedsättning som läkaren. Omkring 98 respektive 99 procent av alla kvinnor och män som beviljas sjukpenning får den omfattning som sjukskrivningsgraden i läkarintyget medger.
Andel (procent) av påbörjade sjukfall år 2009–2012 där Försäkringskassan gör samma bedömning av arbetsförmågans nedsättning som läkaren

 
2009
2010
2011
2012
Kvinnor
98,2
98,2
98,2
98,2
 
Män
98,8
98,8
98,7
98,8
Samtliga
98,4
98,4
98,4
98,4

Källa: ISF rapport 2014:5
Siffrorna över avslag, indragningar och hur ofta Försäkringskassans gör samma bedömning som läkaren pekar på att kassan inte oftare i dag ifrågasätter eller överprövar den sjukskrivning som läkarna rekommenderar. Det fortsatt relativt låga sjuktalet, trots uppgången sedan 2010, kan således främst bero på ändrade normer och förväntningar, som har följt av bl.a. regeländringarna och bedömningsstödet.
Det försäkringsmedicinska beslutsstödet började införas våren 2008. Syftet var att uppnå en mer kvalitetssäkrad, enhetlig och rättssäker sjukskrivningsprocess. Det infördes successivt bl.a. specifika rekommendationer om sjukskrivningstider för olika diagnoser. Uppföljningar fram till 2010 visade att både längd och spridning i sjukskrivningstid minskade efter införandet. De största förändringarna har skett i de grupper av diagnoser som står för störst andel av sjukskrivningarna, psykiska sjukdomar och rörelseorganens sjukdomar. Spridningen i sjukskrivningstider mellan länen har dessutom minskat. Enligt Försäkringskassan stöder resultaten tolkningen att det försäkringsmedicinska beslutsstödet har haft en inverkan på sjukskrivningsmönstret i avsedd riktning.
En viktig fråga är givetvis om effekterna av det försäkringsmedicinska beslutsstödet har försvagats sedan 2010 när sjuktalet började öka. Försäkringskassans interna uppföljningar indikerar att både sjukskrivningslängd och spridning i sjukskrivningstider har ökat 2009-2012. Någon ingående studie har dock inte gjorts sedan sjuktalet började öka.
Försäkringskassan: Försäkringsmedicinska beslutsstödet. Socialförsäkringsrapport 2011:7